Veckans mening är nästan omöjlig att läsa utan att stanna upp och tänka … Var det verkligen bara en enda lång mening?
Den är från romanen Paradais, en naken och brutal berättelse från dagens Mexiko, av Fernanda Melchor.
Veckans mening som jag hittade i början av Besökaren av Lee Child fick jag läsa både en och två gånger.
Livet är fullt av beslut och bedömningar och gissningar, och till slut når man den punkt där man är så van vid att fatta beslut och göra bedömningar och gissa att man fortsätter trots att det strängt taget är onödigt.
Andra arvet av Malin Sanglert är en småputtrig historia om Sofie som ärver ett hus på västkusten efter en moster hon aldrig träffat.
Veckans mening är från Andra arvet av Malin Sanglert. Enkelt och snyggt av Sanglert som debuterar med Andra arvet.
En svensk skribent åker till Madrid för att få inspiration till sitt nästa projekt. I en bar träffar hon en man som tror sig vara förföljd av skaparna till en ljusskygg nätshow som han medverkat i. Ungefär där börjar det.
Medan jag läser har jag svårt att se vart historien är på väg, men Wolff löser det med bravur. En bra bok, men inte för den som vill ha en lättsmält historia i hängmattan.
Veckans mening är från Rädda barn av Ulf Lindström. Den här gången kunde jag inte låta bli att stanna upp när jag läste den här meningen …
Fick anledning att plocka fram Stephen Kings författarbibel Att skriva under veckan. Mest för att jag kommer ihåg att King är en ivrig förespråkare för att skippa adverben i dialogbeskrivningarna, det han kallar fördärvligt maskrosspråk.
Vid en ny genomläsning av några kapitel i Kings bok, fastnade jag även för detta citat.
Den här veckans mening är på engelska och från en fantastisk fotobok av Mark Edwards som bygger på textrader från en låt av Bob Dylan.
Where hunger is ugly, where the souls are forgotten.
Under flera år läste jag inte särskilt många böcker (av olika skäl). Därmed är många svenska böcker och svenska författare obekanta för mig, något som jag numera försöker ta igen, så gott jag kan.
Den här veckan kom turen till Anders Roslund och Börge Hellström.
Veckans mening är från Nita Proses bästsäljare Städerskan.
Jag minns inte alla ord som sades, men jag minns att jag fortsatte i det inkörda gamla spåret och berättade samma historia på samma sätt, varje gång jag blev tillfrågad.
