Testläsare till råmanus, utkast och bokidéer

Testläsare till andras bokmanus

Jag har korrekturläst och kompisläst tekniska dokument tidigare. En gång har jag också blivit tillfrågad om jag ville korrekturläsa en faktabok. Den gången tackade jag nej.

Den gångna veckan hoppade jag (lite oväntat) på att testläsa ett råmanus via Facebookgruppen ”Författare söker testläsare”.

Det visade sig vara roligare än jag trott. Och nyttigt.

Behovet av testläsare

Under mer än tio år skrev jag noveller och kortromaner till veckotidningar. Takten var hög för att det skulle löna sig ekonomiskt.

Det var inte tal om att klämma in testläsare. Så länge mina historier blev publicerade spelade det inte heller någon roll. Det fanns alltid redaktörer som petade i mina texter och korrigerade grammatik, plockade bort onödiga ord och kortade ner yviga fraser eller stycken. Vissa petade mer än andra. Vissa inte alls.

När noveller eller romaner blev publicerade kunde jag ofta se vad de gjort och lärde mig hantverket på det viset.

Att skriva en bok är jobbigare. Det är inte bara rösten och språket som är svåra att överblicka. Även tidslinjer och karaktärer blir svårare att hålla ihop. Därför blir stegen från idé till färdig bok så oändligt många fler.

Det är där testläsaren eller betaläsaren kommer in i bilden. En testläsare hjälper dig att få ett första perspektiv på ditt bokmanus.

Vem kan vara testläsare?

Jag tror att man kan tänka sig två olika sorters testläsare:

  • En läsare som tillhör författarens målgrupp.
  • En författarvän eller en person som är hyfsat van vid att skriva själv.

En del tar säkert hjälp av sin partner eller en släkting. Vilket kanske inte alltid är optimalt. Släkt, partner eller vänner kan ha svårt att ge användbara synpunkter. Ibland är de helt enkelt för rädda för att såra dig. Även professionella författare lämnar ifrån sig halvdåliga manus i bland.

Det bästa är att hitta en person som förstår hur en bok är uppbyggd, som läser med märkpennan i högsta hugg och som sätter texten främst.

Som författare vill du hitta testläsare som ser manuskriptet du skrivit, inte dig som författare.

Hur många testläsare behöver jag?

Du vill ha mer än en testläsare. Åtminstone två eller tre. Alla kommer påpeka olika saker.

Kan man hitta de här testläsarna i grupper på Facebook?

Ja, tydligen, eftersom jag fanns där.

En testläsares anteckningar

Vad gör testläsaren?

Jag gjorde mitt bästa för att vara superärlig och konstruktiv i mina kommentarer. Trots att jag testläste åt en etablerad författare hade jag mycket att säga. Allt från att påpeka överdrivet användande av adjektiv eller adverb och syftningsfel, till avsnitt jag helt enkelt inte förstod.

Samtidigt berömde jag mycket som var briljant, inte minst i gestaltning, som brukar vara det svåraste att åstadkomma.

Det roligaste med att vara testläsare är kanske att man blir nyfiken på att läsa den färdiga boken. I mitt fall antar jag att den kommer att skilja sig rätt mycket från det manus jag fick.

En rimlig förväntan som testläsare är att nivån på de manus man får kommer att variera. Alla är inte ägnade att bli författare. Och ibland är ett råmanus verkligen rått. Det är inte lika kul.

Skrivargrupper

Jag har ingen erfarenhet av skrivargrupper. De är visserligen inget nytt fenomen, men jag får intrycket av att antalet exploderat de senaste tio eller tjugo åren. Delvis beroende på modern teknik. Man behöver inte träffas fysiskt för att vara med i en skrivargrupp, även om det säkert underlättar. Som med bokklubbar, ungefär. Det sociala är minst lika viktigt.

Fördelen med en fast skrivargrupp är att man lär sig mycket om de andra medlemmarna, deras sätt att skriva, deras förmåga att gestalta och bygga karaktärer. Jag kan tänka mig att förhållandet mellan medlemmar i en skrivargrupp i mångt och mycket påminner om det förhållande författare så småningom får till sina redaktörer.

Nackdelen? Ja, ungefär samma som när nära vänner ska testläsa. Man kan bli för tajta och hålla tillbaka i sin feedback.

Ge feedback

Att ge feedback på ett manus är inte samma sak som att kritisera.

Som testläsare måste man ha samma ambition som författaren, nämligen att slutresultatet ska bli så bra som möjligt. En testläsare är alltså en viktig kugge i produktionsledet. En testläsare hjälper till att göra manuset tillräckligt bra för att passera nålsögat hos ett förlag.

Det finns nog ingen författare som kan låta bli att fylla texten med adverb och adjektiv för att få läsaren att förstå känslor och miljöer. Vid en senare genomläsning försvinner sannolikt mer än hälften utan att texten förlorar något på det. Det är en del av hantverket.

Författare fastnar också lätt i klyschor som ”svarta hål” eller ”bultande hjärtan” (läs mitt inlägg om Ava Strong som ett exempel). Jag har definitivt gjort mig skyldig till sådant.

Detta bara för att ta två vanliga klavertramp.

Som testläsare måste man hitta allt som inte hjälper texten eller historien, men man måste också lyfta sådant som är bra.

Ta emot feedback

Alla testläsare är inte duktiga på att ge feedback (kanske inte jag heller) och alla författare är inte duktiga på att ta emot. Alla som suttit i samtal med en chef eller handledare vet hur lätt det är att fokusera på det negativa och haka upp sig på kritik.

Vet man med sig att man snöar in på kritiska synpunkter ska man vänta med att låta andra testläsa tills man är riktigt nöjd med sitt manus. Ett halvfärdigt manus som ger många ifrågasättande synpunkter kan rasera även ett bra självförtroende.

Det är bra att komma ihåg att alla läser olika. Vi uppfattar saker på olika sätt. Titta på bok- eller filmrecensioner. Hur ofta stämmer de med vad du tycker?

Om du som författare får riktigt dålig feedback, gräv inte ner dig i ett skyttevärn. Fråga dig varför texten inte gick hem hos din testläsare. Kanske har du blivit blind för din text. Det som är självklart för dig är kanske inte självklart för andra.

Kort sagt: du vinner alltid på att ta till dig vad andra tycker. Tuff kritik är också bättre än mesigt beröm.

Hur mycket du sedan ändrar i din text är upp till dig. Alla synpunkter behöver inte vara bra.

Professionell granskning

Efter att ditt manus har fått hjälp av obetalda testläsare eller kompisar i en skrivgrupp är du antagligen redo att ta ditt manus till nästa steg. Många vänder sig direkt till ett förlag. Får du en positiv respons kommer ditt manus att granskas igen och du kommer att få arbeta om det ett par gånger. Det hör till.

En negativ respons behöver inte betyda att ditt manus är dåligt (det finns många skäl till en refusering), men oftast håller ditt manus inte måttet.

Då finns det professionell hjälp att få.

Språkgranskning

Alla författare stavar fel ibland eller gör grammatiska grodor. Inte ens rättstavningsprogram som Grammarly (engelska) eller den funktion som finns i Word hittar allt.

Utgå alltså ifrån att ditt manus har stavningsfel och rena språkfel. Om testläsare dessutom påpekat fel som du inte varit medveten om kan en språkgranskning vara till hjälp.

En språkgranskning fokuserar i första hand på meningsbyggnad, ordföljd, upprepningar, syftningsfel och liknande. Du får också hjälp med inkonsekvenser. Tv eller teve? Jag kan använda båda i en text. Ett exempel på en inkonsekvens som jag ofta gör mig skyldig till.

Språkgranskare hjälper dig också att göra meningar mer lättlästa genom att dela upp dem eller sätta skiljetecken på rätt plats.

Det är alltså betydligt mer än bara en stavningskontroll.

Stöd i ditt skrivande

Granskning av en lektör

En lektör går djupare in i din text. Förutom en språklig granskning tittar en lektör på hur din berättelse är uppbyggd.

Saker som är viktiga för en lektör är att alla delar ska bära berättelsen framåt, det som kallas för dramaturgi.

Som författare kan det ibland vara svårt att komma ihåg tidslinjen. Kanske har man stuvat om kapitlen, vilket fått logiken att halta. Det är sådana missar som lektören hittar.

Lektören tittar också på karaktärer, miljöbeskrivningar och dialogen.

Kort sagt, du får tips om många saker som vässar ditt manus.

När en lektör säger att du ska stryka ett kapitel eller ta bort en karaktär, så gör det – om du inte heter Jan Guillou och vet bäst.

Granskning av en redaktör

Första gången du möter en redaktör är förmodligen på ditt bokförlag.

Men vill du vässa din text så långt som det bara går kan du anlita en egen redaktör. En redaktör gör allt det som språkgranskaren och lektören gör plus lite till (även om inte alla skiljer på de två begreppen). Anna Gable har en bra beskrivning på hur hon arbetar som redaktör.

Tillsammans med en bra redaktör blir ditt manus färdigt för publicering.

Funderar du på att ge ut din bok på egen hand är det alltså redaktörshjälp du behöver.

Ekonomin

Att anlita professionell hjälp till ditt manus är inte billigt. Avgiften är normalt en kombination av en startavgift och en kostnad per ord eller sida.

En redaktör kan behöva tre till fyra veckor för att arbeta med ditt manus. Det betyder att redaktören vill ha vad som motsvarar en månadslön plus moms.

Om du har skrivit ditt första manus kan du inte räkna med att få tillbaka de pengarna och dessutom gå med vinst, särskilt inte vid en egenpublicering. Om du däremot är fast besluten att skriva fler böcker, kanske en hel serie, då kan pengarna till en redaktör visa sig vara väl investerade.

Det skadar inte att jämföra de som erbjuder tjänsterna. Vilken erfarenhet har de? Referenser? Har de själva skrivit böcker? Hur mycket kommer det att kosta? Vad får du? Ett allmänt utlåtande, eller vad?

De flesta lektörer/redaktörer har själva skrivit böcker. Läs några av dem om du har tid.

Tips på professionella hjälpare

Viveca Österman – erbjuder lektörstjänster eller korrekturläsning. Hon erbjuder också coachning och skrivkurser.

Joanna Björkqvist arbetar som redaktör och läser ditt manus från början till slut. Hon sammanfattar tankar och reflektioner på ungefär 10 A4-sidor till ett humant pris.

Maria M. Berglund (Litteraturbyrån) – kan ge dig vanliga lektörsutlåtanden, men även mer omfattande skräddarsydda redaktörspaket och manusutvecklingstjänster.

Skrivarakademin (Folkuniversitetet) – Har en lektörstjänst och kan erbjuda enskild handledning. En lektör tittar på dina första 40 sidor innan de tar sig an manuset för eventuell granskning.

Jenny Hansson (Midgårdsormen) – brinner för feelgoodromanerna och ungdomslitteratur. Hon har olika paket för att hjälpa dig med ditt manus.

Författarcentrum – har en lektörstjänst där författare och lektören är anonyma för varandra, vilket passar många, men inte alla.

Helena Hansen – arbetar som lektör, redaktör och skrivcoach samt ibland även som spökskrivare. Erbjuder även ett kort manussamtal helt gratis där hon svarar på frågor.

Johanssons språkkonsulteri – fokuserar på det språkliga i ditt manus. Kan vara väl använda pengar om du har en liten plånbok. Inget avskräcker ett förlag så mycket som ett manus fullt av språkliga fel.

Har du fler tips? Har du jobbat med en lektör eller redaktör du vill rekommendera? Kommentera nedan …


Foton: Pexels via Pixabay.

3 svar på ”Testläsare till råmanus, utkast och bokidéer”

Kommentera